Spännande lyft för svenska lärare

Regeringens satsning på lärares fortbildning, Lärarlyftet, lanserades 2007 och har sedan dess exempelvis i Göteborg används för att stärka lärarna i deras roll som pedagoger genom en akademisk kvalificerad fortbildning.

Idag skriver utbildningsminister Jan Björklund på DN debatt om att reglerna i lärarlyftet kommer att förändras så att det blir möjligt för svenska lärare att studera utomlands redan från den 15 november. Jag tycker att regeringens förslag är visionärt, oerhört intressant och spännande. Det är toppenbra helt enkelt. Lärarna är skolans viktigaste resurs och är den absolut viktigaste faktorn för hög kvalitet inom utbildningssektorn. Vi har långt ifrån bäst i världen på utbildning i Sverige (än, vi är på väg åt rätt håll) – ett bra steg är då att möjliggöra och bejaka omvärldens kunskaper. Lärare - ut med er i världen!

Hummer ikväll?

Man kan ju alltid hoppas! Min pappa och hans bröder slängde imorse i våra hummertinor på vattnet utanför Nösund. Själv åker jag upp i eftermiddag för att vara med och vittja tinorna, innan jag ska tillbaka till stan för jobb. Pappas kommentar var; du är ju bara med på det roliga. Nu hoppas jag verkligen att det blir hummer, för det är ju mumma - fast är skeptisk. Men det är alltid speciellt med premiärer!

Björklund populärast bland studenter

Bemanningsföretaget Academic Work har ställt frågor om politik till studenter över hela Sverige och Utbildningsminister Jan Björklund, FP, hamnar i topp när studenterna själv får välja vilken partiledare som är bäst, skriver Expressen.

Det är kanske inte så konstigt att jag tycker precis likadant. Men faktum är att Jan Björklund, Lars Leijonborg och Tobias Krantz har och driver en politik tillsammans med Alliansen som reformerar den svenska högre utbildningen och forskningen. Behöver inte rabbla upp allt som har gjorts och görs, läs gärna den artikeln som idag finns på Newsmill i samma ärende.

Klas-Herman Lundgren, ordförande i SFS och monopol på att kommentera högskolepolitik i det här landet, menar i Expressen att det är ett öppet fält för den som vill profilera sig på utbildningsfrågor. Han borde ha sagt: Konkurrera med FP och Janne! Det skulle vi för övrigt bara må bra av.

Regeringen skapar en svensk högskola i världsklass!

Med ett år kvar till valet börjar nu äntligen vänsterföreträdarna att tala sig varma för kvalitet inom den högre utbildningen. Det välkomnar alliansens studentförbund mer än gärna, det skriver jag tillsammans med Caroline Garsbo och Karin Ernlund på Newsmill.

Demonstranter misshandlade i Belarus

Igår kväll slog den belarusiska polisen kraftfullt till mot en demonstration i centrala Minsk, ett trettiotal personer misshandlades och greps. Demonstrationen hölls med anledning av att Viktar Hantjar och Anatol Krasouski mördades för tio år sedan för deras kamp för frihet och demokrati i landet.

Samtidigt som polisen slog till befann sig landets president och Europas sista diktator Lukasjenko i Litauen för att tala om landets intresse för ökat samarbete med EU. Jag tycker fortfarande att det är fel att Lukasjenko kan röra sig fritt inom EU. Reseförbudet som EU hävde förra året borde finnas kvar, så länge som Lukasjenko fortsätter att förtrycka sin befolkning.

Demokrati, pressfrihet, föreningsfrihet, respekt för individen och fri rörlighet är rättigheter som vi tar för givna, är alla satta på undantag i Belarus. Självklart tar den store ledaren till polisvåld om han vill få tyst på jobbiga medborgare. Jag lider med mina bekanta på plats.

Angelägen reform för Sveriges studenter

Regeringens besked om att höja studiemedlen och taket i fribeloppet är en efterlängtad förbättring för Sveriges studenter som nu får ett bra tillskott varje månad. Även om Sverige har ett av världens mest generösa studiemedelssystem, finns det studenter som har svårt att få sin ekonomi att gå ihop och därför är denna reform välbehövlig. Studiemedlet höjs med 430 kr från den 1 januari 2010 och fribeloppet höjs med 30 000 kr påföljande år.

Fribeloppstaket, det vill säga den summa en student får tjäna innan studiemedlen begränsas, har länge varit en viktig fråga för Liberala studenter och vi menar att den bör avskaffas helt. Jag tycker att det är en självklarhet att det ska finnas en grundläggande studiemedelsnivå, det är nödvändigt för att garantera alla möjligheten att studera. Samtidigt måste möjligheterna bli större till att kunna finansiera sina studier själv och där är den kommande höjningen av fribeloppet ett utmärkt förslag. I ett nationalekonomiskt perspektiv är en höjning också mycket rätt i dessa tider.

Förbättringen kan dessutom med fribeloppsreformen i spetsen inkluderas i arbetslinjen. Alliansen skickar nu en tydlig signal om att studenter som tar större ansvar för sin ekonomi inte ska straffas. En höjning av fribeloppet medför att studenter nu kan välja bort svarta pengar och sluta att trixa med löner under sommaren.

Högskolor ska konkurrera genom hög kvalité!

Igår presenterade regeringen förslaget om att det nu införs avgifter för studenter utanför ESS-området. Jag tycker att förslaget är fullt rimligt. Speciellt med tanke på att utbildning idag är en del av internationell marknad och där tycker jag att Sverige ska vara ledande. Om jag fick välja mellan att studera på en gratis utbildning med sämre kvalité eller på en utbildning med bättre kvalité och fick betala för mig, skulle jag välja det sistnämnda.

UNTs ledarblogg argumenterar väl idag för denna linje. Avgiftsfritt är inte detsamma som ”gratis”, någon får alltid i slutändan betala och någon drabbas. Jag kan bara instämma i högskoleministerns resonemang om att svenska universitet och högskolor ska konkurrera genom att hålla hög kvalitet inte genom att erbjuda gratis utbildningar. Det finns en anledning till varför studenter världen över söker sig till utbildningar som håller världsklass och den är rätt uppenbar.

Klas Herman, ordförande i SFS, menar att förslaget hotar alla studenter i Sverige. Han är bara naiv. Utländska studenter är en tillgång, inget snack om saken. Men stipendier och andra former av finansiering är en bättre lösning än att försämra utbildningskvalitén på våra lärosäten.

HBT-flyktingar måste få stanna

Idag skriver jag om situationen för HBT-personer i Irak på GT debatt.

Las drabbar främst de svaga på arbetsmarknaden

Vägen till helvetet är stenlagd med goda avsikter, lyder ett talesätt. Säkerligen var det någon form av god avsikt som låg bakom stiftandet av lagen om anställningsskydd, Las, i mitten av 1970-talet. Men så som Las fungerar idag leder den inte till mycket trygghet på arbetsmarknaden, det skriver jag idag tillsammans med Patrick Krassén på SN debatt.

Avskaffa Las!

Folkpartiet vill luckra upp arbetsrätten. Partiet hotar med lagstiftning om inte arbetsmarknadens parter kommer överens om lättnader i las och hårdare regler för stridsåtgärder, det skriver SvD idag som tagit del av några förslag inför vårt landsmöte i höst. Jag välkomnar en modernisering av arbetsrätten.

När jag kommer vara ombud för Liberala studenter på landsmötet i november kommer jag argumentera för att lagen om anställningsskydd (Las) ska avskaffas. Den leder till att de som redan har ett arbete skyddas och de som står utanför arbetsmarknaden får svårare att ta sig in. Den motverkar en mer flexibel arbetsmarknad. Regeringens globaliseringsråd presenterade en rapport tidigare i år, där ett av förslagen var just att det ska införas undantag från las för anställda vars kompetens företaget behöver. Det är en bra väg att gå.

Framtidens arbetsmarknad bör präglas av öppenhet, dynamik och gränsöverskridande. Tryggheten bör ligga i möjligheten att byta jobb lätt, inte i att behöva vara kvar på samma jobb större delen av livet. För det behövs en förändring mot mindre rigid lagstiftning kring anställning. En början kan vara att luckra upp Las.

Skolk är dyrt och ska bekämpas

Göteborg har under en längre tid haft problem med frånvaro bland våra gymnasieelever. Förra hösten införde Göteborgs stad som första kommun i Sverige skolk-SMS till föräldrar med elever under 18 år. Förslaget kom på initiativ från FP, M och KD i Utbildningsnämnden och gav resultat direkt. Vi ville gå än längre och även skriva in skolk i terminsbetygen, men det var för mycket för majoriteten.

Siffror från skolverket visar med all tydlighet behovet av att bekämpa skolket i våra skolor och samverka mer över gränserna. Det gör inte speciellt mycket om man missar två eller fem lektioner. Men längre frånvaro signalerar ofta att det finns problem och risker som måste tas på allvar. Prislappen för elever som hamnar på glid och i ett utanförskap är framräknat av ekonomer till ett genomsnitt på 12 till 15 miljoner kronor per elev. Det är pengar som borde och kan investeras i förebyggande arbete på våra skolor om socialdemokraterna bara vågade göra något åt det.